1

Handlingsplan för en jämlik barndom

Handlingsplan för en
JÄMLIK BARNDOM

Handlingsplan för en
JÄMLIK BARNDOM

Handlingsplan för en
JÄMLIK BARNDOM

Läs mer nedan.

Skriv under för en jämlik barndom!

Tillsammans skapar vi en
TRYGG
MENINGSFULL 
JÄMLIK
barndom!

Handlingsplan!

Barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020. Det som då kallades för ”den största reformen för barn på 30 år” var ett golv för barns rättigheter som går att bygga vidare på för att uppnå jämlika uppväxtvillkor bland barn. Ojämlikhet mellan barn skapar och fördjupar klyftor i samhället i stort. Barn som föds in i fattigdom klarar skolan sämre än andra barn. De får sämre hälsa än andra och de får svårare att tillgodogöra sig sina demokratiska och sociala rättigheter senare i livet.

När allt fler barn och unga blir offer för den hänsynslösa gängkriminaliteten i förorterna och barn och unga i bruksorter samt lands- och glesbygd finner ett stort utanförskap behöver jämlika uppväxtvillkor bland barn vara prioriterat för att uppnå ett jämlikare samhälle. Utvecklingen kan vändas med hjälp av en kraftfull satsning på att ge barn mer jämlika livsvillkor. Effekterna på lång sikt är mycket större om utgångspunkterna är lika i tidig ålder. Men en bred satsning behöver även riktas till alla de barn som lever här och nu.

 

För att vi ska säkerställa att alla barn får en jämlik barndom behöver vi ha en strategi att arbeta utefter – en nationell handlingsplan. Den nationella handlingsplanen för en jämlik barndom. En sådan handlingsplan bör bestå av nio områden:

1. Jämlika ekonomiska förutsättningar
2. Jämlikhet oavsett boendeort
3. En jämlik skola
4. En jämlik tillgång till fritid
5. Ett jämlikt och tryggt boende
6. En barnanpassad asylpolitik
7. Jämlikhet oberoende av funktionsvariation
8. Jämlika insatser mot psykisk ohälsa
9. Ett jämlikt inflytande
1. Jämlika ekonomiska förutsättningar

Idag lever ca 186 000 barn i ekonomisk utsatthet. Den enskilt viktigaste insatsen för att bryta denna fattigdom är att se till att föräldrarna har ett fast heltidsjobb. Det förutsätter en fortsatt och starkt aktiv arbetsmarknadspolitik som dessutom skapar trygga jobb för unga. Men det krävs också en ekonomisk politik som via skatter, höjda barn- och bostadsbidrag samt bättre socialförsäkringar kan bidra till att skapa mer jämlika ekonomiska villkor för barnfamiljer.

2. Jämlikhet oavsett boendeort

FN:s kommitté för barns rättigheter har efter granskning kritiserat Sverige för att barn i olika kommuner får olika förutsättningar att tillgodogöra sig sina rättigheter. Staten, regionerna och kommunerna behöver därför ta ett gemensamt ansvar för att skapa en mer jämlik till­gång till exempelvis en bra skola, boende och sjukvård mellan olika kommuner och regioner.

3. En jämlik skola

Likvärdigheten i den svenska skolan fortsätter enligt Pisa att försämras. Det är stora skillnader i studieresultat mellan skolor på olika orter, mellan olika skolor i samma kommun och mellan elever i samma klass och skola. Det är oacceptabelt. Alla elever ska få tillräckligt med stöd av sina lärare. För att skolan ska bli jämlik ska inte läxor finnas som gynnar eller missgynnar barn beroende på hemförhållanden. Skolvals­systemet behöver förändras eller slopas för att få mer blandade elevgrupper – socialt och utbildningsmässigt.
Vi föreslår 25 reformer för en mer jämlik skola: 2020_ALLA_SKA_MED_SKOLRAPPORT_WEB

4. En jämlik tillgång till fritid

Alla barn har enligt barnkonventionen rätt till lek och fritid. Men i verkligheten råder stora skillnader – exempelvis i faktisk tillgång till idrottsaktiviteter och andra förenings­aktiviteter, friluftsliv och möjlighet till kontakt med andra barn utanför skolan. Samtliga kommuner bör kunna erbjuda transport till aktiviteter för barn som behöver det, kollektivtrafiken bör vara kostnadsfri och i många kommuner behövs en rejäl satsning på fritidsverksamhet. Många kommuner minskar på bidragen till föreningslivet eller tar bort dem helt. Vi ser också hur jämförelsevis låga statliga bidrag som delas ut till barn- och ungdomsorganisationerna är. Under 2020 delade MUCF ut 212 miljoner kronor till barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. Det går att jämföra med de 1,8 miljarder som Riksidrottsförbundet delar ut till idrottsföreningar, eller Kulturrådets sammanlagda bidrag som uppgår till 2,5 miljarder kronor om året.  

5. Ett jämlikt och tryggt boende

Vissa barn växer upp i trångboddhet, periodvis bostadslöshet eller ett boende som inte är drägligt. Nu behövs fler hyresbostäder till rimliga kostnader, inga vräkningar av barnfamiljer ska förekomma samt en inkluderande planering av bostadsområden. Vidare behöver det vara en behovsanpassad bostadspolitik som skapar förutsättningar för unga att flytta hemifrån och för barnfamiljer att kunna byta till en större lägenhet utan en chockhöjning av hyran. Bostadsbidragen ska stärkas.

6. En barnanpassad asylpolitik

Flyktingbarn far illa, också i Sverige. I utvecklandet av en långsiktig, hållbar, rättssäker och ansvarsfull asylpolitik inom EU och i Sverige bör särskild hänsyn tas till barns utsatta situation. Barnkonventionen behöver stärkas som lag och alltid se till barnets bästa. Idag är det alltför många barn som utvisas emot deras bästa. Sverige ska vara ett tryggt land för barn att leva ut sina liv.

7. Jämlikhet oberoende av funktionsvariation

Alltför många barn med funktionsvariationer exkluderas och isoleras i samhället. Lika tillgång till skola, fritid och övriga sociala sammanhang kräver bland annat stora satsningar på både anpassning av den fysiska miljön, ökad kompetens bland lärare och annan personal samt ett assistanssystem som gör att också barn med funktionsvariation kan leva ett fullvärdigt liv.

8. Jämlika insatser mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa slår särskilt hårt mot utsatta barn som ibland saknar ett välbehövligt skyddsnät. Elevhälsan behöver stärkas och barns möjligheter till hjälp genom BUP måste utökas. Privatiseringar och nedläggningar av BUP-mottagningar behöver upphöra och istället utöka andelen mottagningar där behoven är som störst. Skolan behöver även erbjuda en garanti om psykologisk närvaro i skolan genom psykologer, terapeuter, kuratorer, socionomer eller andra som kan föra samtal med barn som behöver det och rikta de till rätt vårdsinstans. Den psykiska ohälsan bland barn och unga måste tas på allvar.   

9. Ett jämlikt inflytande

Vi vill att Sverige skriver på det tredje tilläggsprotokollet om barns klagorätt för att barn ska kunna driva processer gentemot FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter har kränkts. Det viktigaste för att förändra tillvaron för Sveriges barn och unga är att skapa en nationell handlingsplan för en jämlik barndom. 

Stöd oss i arbetet för en jämlik barndom!

Genom att stödja oss ger du barn en meningsfull, trygg och jämlik barndom! 

Swisha till Sommarfonden, ge barn minne för livet!

Läs mer hur du kan bidra för en jämlik barndom!


Bli medlem


Fler sätt att stödja oss på!