Deltagarna reflekterar över psykisk hälsa som en balans av både positiva och negativa känslor, där motgångar bidrar till personlig utveckling. De menar att det finns en påtvingad press av att må bra. Samtidigt menar deltagarna att många unga inte mår bra idag, bland annat på grund av sociala medier, klimatkrisen och ökade krav, vilket förstärks av negativa fördomar och stigma kring psykisk ohälsa. Skolans höjda krav pekas ut som en stressfaktor, vilket i värsta fall kan leda till att en hoppar av skolan och är sårbar för rekrytering till kriminella gäng. För att förbättra barn och ungas psykiska hälsa föreslår deltagarna kostnadsfria fritidsaktiviteter, närvarande vuxna och ett ökat stöd från samhället, med förbättrad vård.
Deltagarna menar att demokrati är det bästa styrelseskicket, men uttrycker en splittrad syn på hur demokratin fungerar i Sverige. Kritik riktas mot att äldre generationer dominerar politiken och att demokratin tillåter överträdelser mot vissa grupper, som exemplifieras med koranbränningarna. Värnplikten ifrågasätts som en demokratisk handling och faktorer som pengar och ålder anses påverka maktfördelningen i samhället.
Deltagarna tycker inte att makthavare lyssnar på unga och politiker beskrivs som frånvarande, vilket leder till ett bristande förtroende. Unga i studien känner sig utnyttjade av politiska partier. Förslag på förbättringar inkluderar en mer aktiv politisk representation, bättre ungdomspolitik och ökad utbildning om hur en kan påverka som ung, för att främja en mer inkluderande och representativ demokrati.
Knappt 2 av 10 unga upplever att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till beslutsfattare i kommunen. – MUCF UNG IDAG (2024)
Deltagarna lyfter fram flera orsaker till att unga dras in i gängkriminalitet. Skolans höga krav och bristen på framtidshopp, kombinerat med ekonomisk utsatthet framstår som sårbarhetsfaktorer. De lyfter även hur bristen på diskussion om ämnet i skolan, samt rasismen och segregationen i samhället bidrar till att unga hamnar i kriminella miljöer. Att lämna kriminaliteten anses vara svår, och i stället för att satsa på hårdare straff tycker deltagarna att politiker ska satsa på förebyggande åtgärder såsom meningsfulla fritidsaktiviteter med närvarande vuxna. Deltagarna uppmanar makthavare att prioritera resurser till förebyggande insatser som samhället vill erbjuda.
Polisen, ”Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige.” 2024