Unga Örnar tycker att alla barn har rätt till en jämlik barndom och att de som bestämmer i Sverige ska följa barnkonventionen. Alla barn och unga ska ges samma möjligheter oavsett vilka de är eller varifrån de kommer. I Unga Örnars barnmanifest presenterar vi förslag inom sju olika områden som vi anser kommer göra samhället bättre och mer jämlikt för barn i Sverige och i världen. Unga Örnar vill att alla barn och unga ska få växa upp i fredens och solidaritetens tecken – inte i militarismens.
Alltför många barn lever i fattigdom. Enligt Rädda barnens rapport från 2021 lever cirka 196 000 barn i fattigdom – 9,2 % av Sveriges barn. Att leva i ekonomisk utsatthet påverkar barns levnadsvillkor och utveckling negativt, med ökad risk för exempelvis fysisk och psykisk ohälsa, kriminalitet och utsatthet för brott, låga studieresultat och otryggt boende. De får även svårare att tillgodogöra sig sina demokratiska och sociala rättigheter senare i livet. Vi måste motverka barnfattigdomen och dess konsekvenser.
Samhällets skyddsnät ska inte svika barn och deras utveckling. Det förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar trygga jobb för både unga och deras vårdnadshavare. Det krävs också en ekonomisk politik som via skatter, höjda barn- och bostadsbidrag och bättre socialförsäkringar kan bidra till att skapa mer jämlika ekonomiska villkor för barnfamiljer.
Barn ska inte växa upp i ett samhälle som präglas av ekonomiska eller sociala skillnader. Klyftorna som finns mellan rika och fattiga i Sverige växer snabbast av alla länder i OECD. Klassamhället är ett stort hinder för att alla barn ska nå sin fulla potential. Inget barn ska växa upp med känslan att de inte har möjligheten att lyckas.
Unga Örnar ser att skolor och förskolor inte har förutsättningar för att erbjuda en likvärdig utbildning för alla barn i Sverige. Kvaliteten på svensk skolundervisning skiljer sig åt från kommun till kommun och från skola till skola. Det är oacceptabelt.
Alla elever ska få tillräckligt stöd av sina lärare och därför krävs det att lärarnas kompetens stärks kontinuerligt. Lärarna bör inte åläggas att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför undervisningen eller som har mer begränsat pedagogiskt värde, exempelvis rastvaktande eller frånvarorapportering. Vi behöver mindre klasser och mer resurser till skolan. Det behövs också fler vuxna i skolan och förskolan, både behöriga lärare och elevhälsopersonal. Långsiktigt vill Unga Örnar se fler lärarassistenter som stöttar i undervisningen.
Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att den måste verka för att jämna ut elevernas ojämlika förutsättningar så att alla ska kunna klara av skolan. Skolan är mer än en kunskapsfabrik, den ska också fostra barn och unga till demokratiska medborgare. Alla barn ska ges möjligheten att klara av sin skolgång, oavsett förutsättningar. Det är skolans uppgift att individuellt anpassa skolgången med exempelvis hjälpmedel, resurslärare och tid för återhämtning för att varje elev ska lyckas.
Många barn far illa på grund av diskriminering och trakasserier. Skolpersonalen måste ha tillräcklig kompetens för att kunna förebygga och hantera dessa problem.
Den svenska marknadsskolan resulterar i betygsinflation, olika kvalitet på skolgång och pengar som försvinner ur skolsystemet och landar i aktieägarnas fickor. Unga Örnar vill att vinstuttag ur förskolor, skolor och fritidshem ska förbjudas.
Det fria skolvalet skapar ojämlikhet. Barn med rika föräldrar hamnar i vissa skolor, och barn med fattiga föräldrar hamnar i andra skolor. Skolvalet missgynnar elever med föräldrar som inte har kunskap om systemet eller av annan anledning inte kan sätta barnen i ”rätt” kö i tid.
Barns skolgång ska aldrig avgöras av vårdnadshavarnas ekonomi, bostadsort eller sysselsättning. Skolans likvärdighet måste säkras och resurser ska riktas till skolor och förskolor i politiskt eftersatta områden.
Alla barn har rätt till lek och fritid. Men i verkligheten råder stora skillnader – exempelvis i tillgång till idrottsaktiviteter och andra föreningsaktiviteter. Ofta beror det på faktorer som familjens klass och att fritidsaktiviteter är för dyra för många barnfamiljer. Samtliga kommuner bör kunna erbjuda ett stort utbud av fritidsaktiviteter som är kostnadsfria och tillgängliga. Många kommuner behöver en rejäl satsning på fritidsverksamhet med ökade bidrag till föreningslivet. Ändå ser vi idag att motsatsen sker: i kommunerna minskar bidragen, ibland tas de bort helt.
Barn och ungas behov av en meningsfull fritid tar inte slut bara för att skolan gör det. Det behöver finnas ett stort utbud av fritidsaktiviteter utanför skoltid för att tillgodose barns rätt att ha kul. Varje kommun behöver avsätta ekonomiska medel för fritidsaktiviteter. I samarbete med det lokala föreningslivet bör varje kommun anordna aktiviteter, med tillhörande transport för dem som har lång resväg. Aktiviteterna ska vara tillgängliga för alla och vara utan krav på förkunskap.
Ett hinder för många barnfamiljer är att aktiviteter och eventuellt tillhörande utrustning är förenat med en alltför stor kostnad. Kommunerna behöver jobba för att alla barn ska kunna delta på fritidsaktiviteter, oberoende av familjens ekonomiska situation. Därför vill vi att ett aktivitetsbibliotek med utrustning till låns ska finnas i varje kommun. Barn och unga ska kunna låna utrustningen för att prova på nya sporter eller fritidsaktiviteter. Unga Örnar vill att många olika typer av fritidsintressen ska möjliggöras.
Unga Örnar ser hur jämförelsevis låga statliga bidrag som delas ut till barn- och ungdomsorganisationerna är. Under 2024 delade MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) ut 262 miljoner kronor till barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. Det går att jämföra med de cirka 2 miljarder som Riksidrottsförbundet får från staten.
Oavsett ekonomisk bakgrund har alla barn rätt att ha kul.
Bostadsbrist, trångboddhet och hemlöshet är tre stora samhällsproblem som påverkar barn och unga i alltför hög utsträckning. För att nå målet om en jämlik barndom är det viktigt att barn och ungas boende är tryggt och funktionellt. Bostadsbristen är akut på många håll i landet vilket leder till ökad trångboddhet och osäkra boendeformer via andrahands- och tredjehandsuthyrningar. Att bo många tillsammans på en liten yta minskar levnadsstandarden och kan resultera i sämre psykisk och fysisk hälsa. Boendet är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna i ett barns liv. Ett barn ska kunna bo med de bekvämligheter som krävs för att ha ett välfungerande liv. Under sin uppväxt ska alla barn ha ett stabilt boende med en egen säng att sova i och möjligheten att äta sig mätt varje dag. I de fall staten tar över ansvaret för barns boende måste de nödvändigaste bekvämligheterna tillhandahållas.
Barn är beroende av vuxnas omsorg, men trots det händer det att barn blir vräkta från sina hem. Det ska inte få hända. Det är upp till varje kommun att förhindra att barnfamiljer vräks. Kombinationen av höga hyror och låga löner är en av anledningarna till att barnfamiljer och unga blir hemlösa. Vi anser att alla boenden bör ha rimliga hyror för att alla ska ha råd med ett hem. Bostadspolitiken måste behovsanpassas och kunna skapa förutsättningar för unga att flytta hemifrån och för barnfamiljer att kunna byta till en större lägenhet utan en chockhöjning av hyran. Vi behöver fler hyresbostäder till rimliga hyror, bostadsbidraget behöver ökas och planeringen av bostäder och bostadsområden ska vara inkluderande.
Alla barn har rätt till ett tryggt och hälsosamt hem. Vi vill införa statliga bidrag för att renovera hyresrätter i politiskt eftersatta områden, där många barn idag bor i undermåliga bostäder. Genom riktade satsningar på upprustning skapar vi bättre livsvillkor och stärker barns rätt till en jämlik barndom. Det statliga stödet ska särskilt prioriteras där barn löper störst risk att påverkas negativt av en bristande bostadsstandard.
Unga Örnar tycker att det är viktigt med en stor variation av boendeformer och att bostäder ska byggas efter behov. Barn och unga ska inte behöva stå i bostadskö i flera år för att kunna studera på annan ort. När det är dags att flytta hemifrån ska ungdomar inte heller hindras på grund av bostadsbristen.
Runt om i världen är barn på flykt. Många far illa, även bland dem som kommer till eller är i Sverige. Förutsättningarna för ett bra liv ska inte bero på geografisk härkomst. Ett barn som söker skydd i Sverige ska ha tillgång till utbildning och sjukvård på samma sätt som svenska medborgare har.
När barn söker asyl i Sverige ska ärendet prioriteras och hanteras skyndsamt, barnet ska få löpande information om processen på ett begripligt sätt. Det är en stor påfrestning för barn att vara på flykt. För att minska de risker en flykt innebär ska barn kunna ansöka om asyl från tredje land. Alla barn som söker asyl i Sverige ska prioriteras och långa handläggningstider undvikas.
I utvecklandet av en långsiktig, hållbar, rättssäker och ansvarsfull asylpolitik inom EU och i Sverige bör särskild hänsyn tas till barns utsatta situation. Barnkonventionen behöver stärkas som lag och barnets bästa ska alltid beaktas. Idag är det alltför många barn som utvisas emot deras bästa. Sverige ska vara ett tryggt land för barn att leva ut sina liv.
Alla barn har rätt att vara med sin familj. Att vara frånskild sin familj kan för barn innebära ett stort trauma. Det är därför viktigt att återföreningsprocessen hanteras skyndsamt för att minska risken för psykisk ohälsa hos det drabbade barnet. Barn ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon i Sverige.
Barn och unga är en utsatt grupp i samhället. Allt för många barn och unga drabbas av psykisk ohälsa och det är dags att beslutsfattare tar problemet på allvar.
Psykisk ohälsa slår särskilt hårt mot utsatta barn som ibland saknar skyddsnät. Elevhälsan behöver stärkas och barns möjligheter till hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) måste utökas. Privatiseringar, nedläggningar och utförsäljningar av BUP-mottagningar behöver upphöra och i stället bör andelen mottagningar utökas. Skolan och förskolan behöver erbjuda en garanti om psykologisk närvaro i skolan genom elevhälsoteam som kan föra samtal med barn som behöver det samt hänvisa dem till rätt vårdinstans.
Skolan och förskolan har en viktig roll i arbetet mot den skenande psykiska ohälsan. Elevhälsan och BUP behöver tillräckliga resurser för att kunna ge stöd till alla barn och unga som behöver det. Samhället måste acceptera att det ofta krävs långa stödåtgärder snarare än snabba lösningar. Det finns många förklaringar till att barn och unga mår dåligt idag, men oavsett anledning ska stödet finnas nära tillhands och ges omgående när det behövs.
Parallellt med stödåtgärderna behöver förebyggande arbete bedrivas med målet att inget barn någonsin ska behöva lida av psykisk ohälsa och sjukdom. Undervisningen bör ske på ett sätt som främjar en stark självkänsla hos varje elev.
Barn och ungas åsikter blir ofta bortglömda eller förbisedda när vuxna tar beslut. För att samhället ska utvecklas på bästa sätt behöver det ta hänsyn till barn och ungas åsikter.
Vi vill att Sverige skriver under det tredje tilläggsprotokollet om barns klagorätt för att barn ska kunna driva processer gentemot FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter har kränkts. Det viktigaste för att förändra tillvaron för Sveriges barn och unga är att skapa en nationell handlingsplan för en jämlik barndom.
Även utanför skolan behöver barn och unga bli lyssnade på. Att ge barn och unga inflytande kräver engagemang från vuxenvärlden. Varje kommun behöver därför ha ett barnombud med uppdrag att säkerställa barns inflytande i kommunen. Ett barnombud kan även organisera ungdomsråd och skolornas elevråd med uppgift att utbilda och stötta. Barnombudet kan vara barn och ungas länk till beslutsfattarna och dessutom säkerställa att barn och ungas delaktighet ökar. Vi anser också att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år i kommunala och regionala val för att möjliggöra för fler unga röster att höras.